En mellandag.

Har nån j-a infektion i kroppen, sover dåligt och svettas kopiösa mängder i sömnen. Det borde rimligtvis vara för tidigt för klimakteriet, så nåt annat f-nskap är det. Ursäkta svordomarna, men jag har mått så här i över en vecka nu, och det börjar bli lite långtråkigt. Jag menar; om det är en infektion: Bryt ut! Om det inte är det: Sluta störa mig!

Men jag är klart nöjd med att vi äntligen fått upp hyllan över soffan. Det är verkligen tacknämligt att ha sin man i huset titt som tätt. :-) speciellt när han har energi, en dag när jag inte alls är pigg.

T har också packat upp, och kopplat in, luftrenaren, som jag släpade hem från Ica/posten igår. Nu står den här i hörnet och renar vår luft från kattallergener. Den här familjen reagerar nämligen i olika grad på katter... Trots det har vi 2 älskade innekatter, som gör sitt bästa för att förorena vår inneluft. Nå, sanningen är att vår allergi är av det svagare slaget. Jag antar att vi tycker att fördelarna med kattinnehav är så mycket större än nackdelarna.

Luftrenaren gör ett häftigt jobb. Redan efter några timmar vill jag påstå att luften är bättre i vardagsrummet. Inte en nysning på flera timmar!

I morgon blir lägenheten kattfri igen, efter ett kortare besök av de två grå. För övrigt bara det andra kattbesöket sedan april.. Tilde och Trixie har alltmer blivit Berget-katter. De gånger T har varit i stan sedan april har det varit med hjälp av kattvakt, eller över nåt dygn. Tänk vad tiden går.

Tilde signalerar tydligt att hon tycker att det räcker med lägenhetsvistelse nu. Hon har markerat sitt missnöje bla genom att kissa i yuccapalmen och inne i duschen. Därtill skrek hon genom hela vår frukost; och talade om att hon var UUUUUTTTTTråkad! Vi tror att det hon är mest missnöjd med, är att vi har stängda dörrar till sovrummen. På Berget får hon vara överallt, och sover ALLTID i Ts säng.. Det är svårt att kompensera.

Trixie är frimodigare. Hon tycker om att vara i stan, för att det innebär att det nästan alltid är någon i soffan som kan kela med henne och då är hon nöjd... Hon är i allra högsta grad en njutningslysten katt och soffan är Trixieland.

Det innebär alltså att T är på väg till på Berget återigen. Jag förbereder mig för morgondagens skarv och vet att dagen kommer att medföra en stark tomhetskänsla. Så är det, oavsett hur väl vårt sätt att leva är förankrat i oss.

En skarv blir det alltid.