Vad ska man säga om en sån här dag?
Det är något speciellt med en kall och solig höstdag. Och när trädet utanför köksfönstret fortfarande är så där intensivt höstgult... Så är det ingenting annan än smärtsamt vackert.
Det trista med den här dagen är att innanför samma fönster sitter jag med feber, snuva och svirr i öronen. Var dock på återbesök hos min läkare i morse och fick fortsatt MVG för mina rehabiliteringsåtgärder. Därtill så är det snart dags att gå upp på 75%.
Jajo.. Nu vågar jag kanske tro på att det ska gå bra..
Har också en tid trappat ned på den medicinering, som höll mig på rätt köl under depressionens mörkaste period. Biverkningarna har varit ganska kraftiga, och till stor del lika de jag fick när jag började äta medicin förra vintern. Dvs lätt yrsel, desorientering (jag lovar, det är j-t irriterande att titt som tätt upptäcka att jag faktiskt inte vet åt vilket håll jag ska gå.. Och många är tillfällena jag funnit mig själv vara i en annan korridor på jobbet än den avsedda. Irriterande, men inte värre än att jag kunde hantera det. I och med att jag kände igen det sedan tidigare, så har jag också vetat att det går över.
Värre har det varit med en ny fysisk upplevelse; ett tinnitusliknande knasterljud, som övergick till ett "tjoff-tjoff", ungefär som att ha en kungsörn sittande bakom nacken och lufta sina vingar. Det har tidvis varit nästintill olidligt, men nu verkar även detta avta, bortsett från små svirrar då och då. Och det sista pillret togs för över en vecka sedan.
Återkommer när jag insett vad det betyder att vara medicinfri.
(även om jag anar att de starka höstfärgerna, den intensiva känslan av mig själv rakt av och de återkommande blöta sensationerna i ögonen kan ha med det att göra... :-))
onsdag 31 oktober 2007
söndag 28 oktober 2007
Återuppstånden och Min!
Ryktet om dess död var betydligt överdrivet.
Efter att datorn blivit kasserad av IT-avdelningen, så fick jag den tillbaka med orden "gör vad ni vill med den". Och det jag ville var att låta T göra vad HAN ville med den.. Min kära make passade så lägligt på att komma hem på kort stadsbesök och vips så är den gamla datorn som ny igen! Eller kanske inte helt NY (svårt att göra anspråk på det som femårig laptop. Men helt rensad och nyinstallerad med ett äldre och inte fullt så utrymmeskrävande operativ. Utan tvekan är jag gift med en man som besitter en osedvanlig förmåga att väcka liv i döda ting...
Nu fungerar således den lilla laptopen alldeles utmärkt. Tack för det, allra raraste maken!
Och här blev allt väldigt mycket som vanligt igen. Maken tillbaka på Berget. TVn tillbaka i vardagsrummet och här sitter jag med laptop i knät. Månntro att bloggen nu kan få lite styrfart igen...
"The report of my death was an exaggeration". Det var väl vad Mark Twain skrev i ett telegram en gång i tiden... Till vem och varför är dock för tillfället höljt i mitt dunkla minne, men jag har för mig att det var nån tidning som dödförklarade honom. Någon som är mer påläst än jag?
Efter att datorn blivit kasserad av IT-avdelningen, så fick jag den tillbaka med orden "gör vad ni vill med den". Och det jag ville var att låta T göra vad HAN ville med den.. Min kära make passade så lägligt på att komma hem på kort stadsbesök och vips så är den gamla datorn som ny igen! Eller kanske inte helt NY (svårt att göra anspråk på det som femårig laptop. Men helt rensad och nyinstallerad med ett äldre och inte fullt så utrymmeskrävande operativ. Utan tvekan är jag gift med en man som besitter en osedvanlig förmåga att väcka liv i döda ting...
Nu fungerar således den lilla laptopen alldeles utmärkt. Tack för det, allra raraste maken!
Och här blev allt väldigt mycket som vanligt igen. Maken tillbaka på Berget. TVn tillbaka i vardagsrummet och här sitter jag med laptop i knät. Månntro att bloggen nu kan få lite styrfart igen...
"The report of my death was an exaggeration". Det var väl vad Mark Twain skrev i ett telegram en gång i tiden... Till vem och varför är dock för tillfället höljt i mitt dunkla minne, men jag har för mig att det var nån tidning som dödförklarade honom. Någon som är mer påläst än jag?
onsdag 24 oktober 2007
Höstlig eftermiddag i Stockholm
Att promenera längs Årstaviken är fint alla årstider, men undrar om inte hösten är den bästa? Vackert är det iallafall. Och inte lika trångt som det kan vara en vår- och sommardag, då promenadvägen liknar en motorväg. Dock utan bilar.
Så här såg det ut i lördags eftermiddag.. Jag var på väg hem, efter att ha traskat runt Långholmen. Sent på dagen, och dagsljuset var på väg bort..
tisdag 23 oktober 2007
Nedslag i bloggen
Joja, jag är fortfarande datorlös.
Dottern ser på "Vänner" just nu, och lånar så snällt ut sin laptop en liten stund. Dock vill hon ha den i sin närhet (eller om det är mig hon vill ha här? :-)), vilket gör att jag just nu sitter i ett hörn av hennes säng, med skärmen bortvänd från den rara 18 åringen, som i sin tur glor på tvn som står vid sängens fotända...
Sedan vårt lilla party härförleden, så har familjens stora TV blivit kvar i dotterns rum. Den flyttades hit för att vi skulle få mer utrymme i vardagsrummet och ingen har hittills orkat baxa tillbaka den. Det har fått till följd att lägenhetens minst använda rum, för tillfället är vardagsrummet. Och mitt TV-tittande inskränker sig numera till de enda två serier jag följer. Men just de två har jag blivit larvigt beroende av; Desperate Housewives och Grey´s Anatomy.. (fråga mig inte, det bara ÄR så)Och de går alldeles utmärkt att se i dotterns säng...
I övrigt är det alltså både en dator- och tv-fri period för mig just nu. Det har säkert sin mening det också.Jag fortsätter att pussla med alla andra delar i livet och väntar ut trögheten.. eller väntar in den, det beror väl på hur man ser det.
Har du tålamod att vänta tills din gyttja sjunker till bottnen och vattnet klarnar?
Kan du förbli orörlig tills den rätta handlingen kommer av sig själv?
(Lao-Tzu, ur "Tao-Te-Ching")
Tillsvidare; kolla in den här lilla sötnosen
Livets under
Dottern ser på "Vänner" just nu, och lånar så snällt ut sin laptop en liten stund. Dock vill hon ha den i sin närhet (eller om det är mig hon vill ha här? :-)), vilket gör att jag just nu sitter i ett hörn av hennes säng, med skärmen bortvänd från den rara 18 åringen, som i sin tur glor på tvn som står vid sängens fotända...
Sedan vårt lilla party härförleden, så har familjens stora TV blivit kvar i dotterns rum. Den flyttades hit för att vi skulle få mer utrymme i vardagsrummet och ingen har hittills orkat baxa tillbaka den. Det har fått till följd att lägenhetens minst använda rum, för tillfället är vardagsrummet. Och mitt TV-tittande inskränker sig numera till de enda två serier jag följer. Men just de två har jag blivit larvigt beroende av; Desperate Housewives och Grey´s Anatomy.. (fråga mig inte, det bara ÄR så)Och de går alldeles utmärkt att se i dotterns säng...
I övrigt är det alltså både en dator- och tv-fri period för mig just nu. Det har säkert sin mening det också.Jag fortsätter att pussla med alla andra delar i livet och väntar ut trögheten.. eller väntar in den, det beror väl på hur man ser det.
Har du tålamod att vänta tills din gyttja sjunker till bottnen och vattnet klarnar?
Kan du förbli orörlig tills den rätta handlingen kommer av sig själv?
(Lao-Tzu, ur "Tao-Te-Ching")
Tillsvidare; kolla in den här lilla sötnosen
Livets under
torsdag 18 oktober 2007
Eftersatt underhåll
Oj, här har vi en blogg som är styvmoderligt behandlad..
Vad kan jag skylla på? Jo, en sak är att jag faktiskt inte längre har någon dator. Puts väck så försvann den, min gamla tjänstedator som följt mig troget i över 5 år. Tog nämligen med den till jobbet för att få den rensad och uppdaterad, men det klarade den inte av och it-avdelningen förklarade den kasserad på stående fot. Snyft.
Well. Som numera fd personalchef, så ska jag faktiskt inte ha behov av en hemmadator i tjänst längre. Så här sitter jag med dotterns dator i knät. Går faktiskt alldeles utmärkt det också. Förr eller senare har jag nog en egen igen.
Men en större orsak till mitt oregelbundna bloggande, är att jag försöker få till mitt liv på alla plan. Behöver få utrymme för att både orka jobba, få energi till att träna och därtill avsätta tid för mindfulness meditation varje dag.. Då får tiden framför datorn stå tillbaka. Allt för hälsans skull. Både nu och för framtiden.
Är det inte lite sunt också?
När jag fått till alla pusselbitar, så återkommer jag med full kraft. Jag lovar!
Tills dess, titta gärna in då och då. Här kommer det att dyka upp inlägg titt - om än inte så tätt.
Och livet fortsätter att vara ett bra liv.
Pussar!
Vad kan jag skylla på? Jo, en sak är att jag faktiskt inte längre har någon dator. Puts väck så försvann den, min gamla tjänstedator som följt mig troget i över 5 år. Tog nämligen med den till jobbet för att få den rensad och uppdaterad, men det klarade den inte av och it-avdelningen förklarade den kasserad på stående fot. Snyft.
Well. Som numera fd personalchef, så ska jag faktiskt inte ha behov av en hemmadator i tjänst längre. Så här sitter jag med dotterns dator i knät. Går faktiskt alldeles utmärkt det också. Förr eller senare har jag nog en egen igen.
Men en större orsak till mitt oregelbundna bloggande, är att jag försöker få till mitt liv på alla plan. Behöver få utrymme för att både orka jobba, få energi till att träna och därtill avsätta tid för mindfulness meditation varje dag.. Då får tiden framför datorn stå tillbaka. Allt för hälsans skull. Både nu och för framtiden.
Är det inte lite sunt också?
När jag fått till alla pusselbitar, så återkommer jag med full kraft. Jag lovar!
Tills dess, titta gärna in då och då. Här kommer det att dyka upp inlägg titt - om än inte så tätt.
Och livet fortsätter att vara ett bra liv.
Pussar!
söndag 14 oktober 2007
Söndag
Och i morgon är det måndag igen. Konstaterar att veckan gått fort, ej innehållit någon större bloggaktivitet och att det redan är ny sångkväll imorgon.. Därtill jobbdag.
Jag har kommit till insikt om (men vet inte om det är samma sak som att acceptera...) att jag behöver lära mig att gå genom perioder av tröghet. Trots att jag mår bättre, utifrån depressionsperspektiv, så letar jag efter det lustfyllda i mitt jobb. Detta mitt jobb, som har varit det roligaste jag har haft någonsin.. Men har förstått att lusten inte kommer att infinna sig. Och behöver hitta ett sätt att tycka att det är OK ändå.
Min make sa till mig i helgen, att jag får leta "kickar" utanför jobbet. Och han har ju så rätt.
Så; Tillsvidare ser jag fram emot morgondagens sångkväll, tisdagens möte om eventuell framtida kurs, torsdagens Mindfulness-träff och fredagens party... Däremellan ska 3 arbetsdagar genomlevas (höll på att skriva "genomlidas"). Jo.
Men livet är ett gott liv. Och jag har haft en mycket välgörande helg på det välsignade Berget.
Puss på er!
Jag har kommit till insikt om (men vet inte om det är samma sak som att acceptera...) att jag behöver lära mig att gå genom perioder av tröghet. Trots att jag mår bättre, utifrån depressionsperspektiv, så letar jag efter det lustfyllda i mitt jobb. Detta mitt jobb, som har varit det roligaste jag har haft någonsin.. Men har förstått att lusten inte kommer att infinna sig. Och behöver hitta ett sätt att tycka att det är OK ändå.
Min make sa till mig i helgen, att jag får leta "kickar" utanför jobbet. Och han har ju så rätt.
Så; Tillsvidare ser jag fram emot morgondagens sångkväll, tisdagens möte om eventuell framtida kurs, torsdagens Mindfulness-träff och fredagens party... Däremellan ska 3 arbetsdagar genomlevas (höll på att skriva "genomlidas"). Jo.
Men livet är ett gott liv. Och jag har haft en mycket välgörande helg på det välsignade Berget.
Puss på er!
lördag 13 oktober 2007
Höst på Berget
Tack vare 3s mobila bredband och Ts macintosh så kommer här ett inlägg direkt från ett höstlikt Berget. Löv och nån ny störning framför huset till trots, så är detta verkligen ett andrum och en lisa för själen.
I dag tog vi en långpromenad i skogen, på helt nya vägar. Jag är lite freak på gamla ödegårdar (och det finns många här!), de ställen som rivits och lämnats nån gång på 1940-talet och som sedan naturen försöker återta.
Det är nåt magiskt att stå på en gammal torpargrund och försöka föreställa sig hur det kan ha sett ut någon gång i tiden..
Frid. Ro. Andrum.
fredag 12 oktober 2007
Bevara oss från gatuvåldet
Till alla vuxna: Visa våra ungdomar att vi tror på en bättre värld och ett mildare samhälle. Låt dem inte stå ensamma i sin manifestation mot ungdomsvåldet.
Var där! Ta ställning!
I eftermiddag alltså. Kl 17.00! I Kungsträdgården i Stockholm, på Gustav Adolf torg i Göteborg och Malmö bla...
Var där! Ta ställning!
I eftermiddag alltså. Kl 17.00! I Kungsträdgården i Stockholm, på Gustav Adolf torg i Göteborg och Malmö bla...
tisdag 9 oktober 2007
Att bryta mönster...
Autobiography in Five Chapters
1. I walk down the street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I fall in.
I am lost... I am hopeless.
It isnt´t my fault.
It takes forever to find a way out.
2. I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I pretend I don´t see it.
I fall in again.
I can´t believe I´m in the same place.
But it isn´t my fault.
It still takes a long time to get out.
3. I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I see it is there.
I still fall in it...It´s a habit.
My eyes are open.
I know where I am.
It is my fault.
I get out immediately.
4. I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I walk around it.
5. I walk down another street.
(Portia Nelson)
1. I walk down the street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I fall in.
I am lost... I am hopeless.
It isnt´t my fault.
It takes forever to find a way out.
2. I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I pretend I don´t see it.
I fall in again.
I can´t believe I´m in the same place.
But it isn´t my fault.
It still takes a long time to get out.
3. I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I see it is there.
I still fall in it...It´s a habit.
My eyes are open.
I know where I am.
It is my fault.
I get out immediately.
4. I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I walk around it.
5. I walk down another street.
(Portia Nelson)
måndag 8 oktober 2007
Måndagsnöje
Oj, vad trött jag är idag också! Även om jag orkade upp ordentligt i morse och gick duktigt till jobbet och var hyfsat pigg där, så säckade jag ihop när jag kom hem - totalt orkeslös. Är det åldern månne, som nu sätter in en nådastöt? Eller bara efterdyningar av den sena lördagsnatten...?
Men hur gärna jag än trodde mig vilja vara kvar i soffan, så traskade jag iväg till mitt måndagsnöje... Nämligen min medverkan i den fantastiska Unisoul vocal choir!
Och kommer naturligtvis hem med ny energi och ett fortsatt leende på läpparna!
Under hela förra hösten, när jag varken hade energi eller leenden, så var sångtillfällena en lisa för själen. Klart underskattat som rehabilitering. Så hör nu, alla sångpedagoger, som vill slå er in på marknaden och hitta egna nischer; sång är läkande för sargade själar!
Yeah.
Men hur gärna jag än trodde mig vilja vara kvar i soffan, så traskade jag iväg till mitt måndagsnöje... Nämligen min medverkan i den fantastiska Unisoul vocal choir!
Och kommer naturligtvis hem med ny energi och ett fortsatt leende på läpparna!
Under hela förra hösten, när jag varken hade energi eller leenden, så var sångtillfällena en lisa för själen. Klart underskattat som rehabilitering. Så hör nu, alla sångpedagoger, som vill slå er in på marknaden och hitta egna nischer; sång är läkande för sargade själar!
Yeah.
söndag 7 oktober 2007
Trött, men lycklig!
Idag säger jag grattis till mig själv!
Dels för att detta är min 45e födelsedag, men framför allt för att jag - och T - är förunnade att ha så många härliga nära och kära, och att flertalet av dessa var med och förgyllde gårkvällens fest!
Tack alla!! Ni är fantastiska!
Festen pågick till fram emot halv fyra i natt, så idag är vi lite trötta. Men jag fick kaffe o presenter på sängen av maken (vi hoppade över champagnen..:-)) Och dottern har kommit hem och lägger den sista lilla pusselbiten för att göra den här födelsedagen till en mycket fin dag!
Jo, allt är verkligen nåd. - Och jag är en lycklig människa.
fredag 5 oktober 2007
Så här såg det ut igår förmiddags, när jag tog en promenad runt Årstaviken. Det ÄR lätt att tycka om sin stad sådana här dagar... :-)
Nu stundar helgen och vi ska ha baluns här hemma i morgon kväll. Ska bli jätteroligt, vi har varit dåliga på att ha fester under de senaste åren. Men nu är det dags och jag ser fram emot att få träffa många vänner under trevliga former.
Och att den älskade maken nu tagit paus från författandet några dagar, och kommit hem till stan (utan katter!) gör tillvaron bara ännu bättre. Nu är allt som det ska vara... Och jag ser fram emot morgondagen!
För att avrunda på ett bra sätt, så lånar jag teologen Hs favorituttryck:
- Och allt är nåd.
Trevlig helg!
torsdag 4 oktober 2007
Burma, kanelbullar och muffins
Samma dag som organisationen Free Burma har gjort till en internationell blogg-dag för Burma, så visar det sig också vara Kanelbullens dag...
Jag har absolut ingenting emot kanelbullar. Heller inte att de har fått en alldeles egen dag. Men jag började undra varifrån påfundet om den här dagen kommer.. Någon som vet?
Det är väl ingen religiös högtid vi firar.. Eller någon gammal nationalistisk sed, som har hängt med sedan slutet av 1800-talet?
Så jag bakade alltså en stor sats kanelbullar; sa till dottern att bjuda in alla sina vänner och sedan hölls en andaktsfull ceremoni över denna härligt svenska symbol för frihet. Och så tog vi varandra i händerna och sjöng Du gamla du fria...
Nej, inte riktigt. Jag köpte 3 bullar på Ica för 15kr. Men dottern hade köpt muffins som hon hellre ville bjuda mig på. Bullarna in i frysen och så sitter jag här och undrar:
Vem hittade på att just Kanelbullen skulle firas idag? Var kommer det ifrån? Bagerier? Handlare?
Men nu: - Stora Muffins från Muffinsfabriken! :-)
Jag har absolut ingenting emot kanelbullar. Heller inte att de har fått en alldeles egen dag. Men jag började undra varifrån påfundet om den här dagen kommer.. Någon som vet?
Det är väl ingen religiös högtid vi firar.. Eller någon gammal nationalistisk sed, som har hängt med sedan slutet av 1800-talet?
Så jag bakade alltså en stor sats kanelbullar; sa till dottern att bjuda in alla sina vänner och sedan hölls en andaktsfull ceremoni över denna härligt svenska symbol för frihet. Och så tog vi varandra i händerna och sjöng Du gamla du fria...
Nej, inte riktigt. Jag köpte 3 bullar på Ica för 15kr. Men dottern hade köpt muffins som hon hellre ville bjuda mig på. Bullarna in i frysen och så sitter jag här och undrar:
Vem hittade på att just Kanelbullen skulle firas idag? Var kommer det ifrån? Bagerier? Handlare?
Men nu: - Stora Muffins från Muffinsfabriken! :-)
onsdag 3 oktober 2007
Worth waiting for
Ikväll var jag och dottern på Hamburger Börs och såg Nanne Grönvalls show, "VILD". En mycket trevlig kväll, även om vi inte förstod varför vi skulle vara där redan 18.30 när showen inte skulle börja förrän kl 21.30.
3 timmar, mycket god (och dyr!) mat och flera drinkar senare, så konstaterade vi att Nanne var värd väntetiden! Vilken energi och livsglädje och en härlig självdistans och humor. Det går liksom inte att låta bli att bli smittad.
Och även en - i vanliga fall - cool 18 åring, ville bli förevigad på bild ihop med kvällens huvudperson.
tisdag 2 oktober 2007
Tomte på loftet?
Vi har en gammal lada på landet, med höskulle och allt. Idag upptäckte maken att något var annorlunda uppe på loftet.. Och titta; En hyresgäst!
Blommor till stöd för Burmas folk
Idag inspireras jag av ett inlägg hos systerdottern J.
Låt oss inte glömma kampen för demokrati i Burma, bara för att nyhetsflödet nu riskerar att klinga av. En kort sammanfattning av nuläget kan läsas på dn.se. Och jag läser följande på Amnestys hemsida:
"Att överlämna blommor till någon är en freds- och försoningsgest enligt burmesisk tradition. Skicka vykort med blommotiv till den burmesiska generalen Than Shwe! Låt generalen översvämmas av blomkort!"
Ett sympatiskt sätt att protestera på, tycker jag. Således får generalen ett vykort även av mig. Har inga förhoppningar om att det blir läst, men alla små påminnelser till militärjuntan, att det finns människor utanför Burma som ser vad som sker, kan göra skillnad. Små bäckar, som sagt.. Här kan man läsa mer om vykortsprotesterna.
Har man inte tid att köpa vykort och frimärke så kan Expressen göra jobbet. Ett enkelt sms till en kostnad av 20 kr, så skickas ett vykort i ditt namn till till generalen!
Och mera: Här finns en namninsamling mot våld mot demonstranter och för demokrati i Burma. Namnlistan är ett initiativ av Avaaz.org, och namnlistan ska skickas till Kinas president och FN:s säkerhetsråd.
Jo. Det är en sådan dag idag.
Låt oss inte glömma kampen för demokrati i Burma, bara för att nyhetsflödet nu riskerar att klinga av. En kort sammanfattning av nuläget kan läsas på dn.se. Och jag läser följande på Amnestys hemsida:
"Att överlämna blommor till någon är en freds- och försoningsgest enligt burmesisk tradition. Skicka vykort med blommotiv till den burmesiska generalen Than Shwe! Låt generalen översvämmas av blomkort!"
Ett sympatiskt sätt att protestera på, tycker jag. Således får generalen ett vykort även av mig. Har inga förhoppningar om att det blir läst, men alla små påminnelser till militärjuntan, att det finns människor utanför Burma som ser vad som sker, kan göra skillnad. Små bäckar, som sagt.. Här kan man läsa mer om vykortsprotesterna.
Har man inte tid att köpa vykort och frimärke så kan Expressen göra jobbet. Ett enkelt sms till en kostnad av 20 kr, så skickas ett vykort i ditt namn till till generalen!
Och mera: Här finns en namninsamling mot våld mot demonstranter och för demokrati i Burma. Namnlistan är ett initiativ av Avaaz.org, och namnlistan ska skickas till Kinas president och FN:s säkerhetsråd.
Jo. Det är en sådan dag idag.
måndag 1 oktober 2007
En oktoberflicka till..
Idag sänder jag många varma tankar till Systerdottern S, som ju befinner sig ända borta i Calcutta. Idag är det alltså 22 år sedan som syster K ringde en tidig morgon och sa med lätt stämma: "Det blev en oktoberflicka till!"
Tiden går...
Hipp hipp hurra och stort grattis på födelsedagen, Sofia! Må alla goda indiska krafter vara med dig!
Har för övrigt lagt till en ny länk här bredvid.. Jag är helt såld på Annikas foton. Se själva på hennes "formaliniserade synintryck"
Visst är de läckra?!
Tiden går...
Hipp hipp hurra och stort grattis på födelsedagen, Sofia! Må alla goda indiska krafter vara med dig!
Har för övrigt lagt till en ny länk här bredvid.. Jag är helt såld på Annikas foton. Se själva på hennes "formaliniserade synintryck"
Visst är de läckra?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)