Reträtt!

Om några timmar går tåget till Ludvika, där jag ska tillbringa de närmaste 5 dagarna tillsammans med andra mindfulnessbitna människor. Melissa Blacker från Center for Mindfulness i Massachusetts håller i retreaten, den här gången tillsammans med sin man: David Rynick. Extra spännande att han - förutom att han är meditationslärare, även är verksam som coach. Intressant för en sådan som mig...

För övrigt är kroppen fortfarande inte helt pigg, jag vet just inte varför... Men solen skiner, familjen är omkring mig och snart ska jag - återigen - få fördjupa mig i mitt mindfulness-utövande! Det kan faktiskt inte bli så mycket bättre.

Åter på bloggen efter helgen. Puss!

Mera simhopp...

Men sen är OS slut. Måste erkänna att det känns skönt. Det har varit kluvna känslor här under de sista veckorna. Men, som sagt, nu är det över.

Dock. Först så måste ni ju bara se detta!

Jag såg Matthew Mitcham i Brasilien 2004. En liten söt grabb.. En charmör onekligen. Och någon som funnits med i dotterns kontaktlista sedan dess. Nog var han fantastiskt duktig, men inte kunde jag ana att han skulle knäcka kineserna och ta guld. Och kolla glädjetårarna! Det har skvätt här hemma också...

Elina i OS-final!

Jag vaknade upp i morse, och insåg att jag missat det här årets stora simhoppshändelse.. Anna må ursäkta, men att Elina - som jag har följt så många år - har gått till final i simhoppets formel1 (höga hopp), är stort. Mycket stort! Sista gången det hände, var på Ulrika Knapes tid.

Jag har sovit oroligt i natt och drömt att jag fått sms från Kina (Elinas mamma är där) och hade tänkt se semifinalen kl 4. Men bestämde mig för att jag behövde de timmarnas sömn istället. Nu har jag sett hoppen i efterhand och sitter här med tårar i ögonen.

Det är så himla stort. Och jag är så glad för Cs skull, som inte hade biljetter till försök och semifinal, men som lyckats få biljetter till finalen. För fyra år sedan hade jag sällskap av C på en läktare i Brasilien, då jag fick uppleva min dotters uvm-medalj. Nu önskar jag att suttit på en läktare i Peking...

Och jag förbannar momsinformationen på skatteverket, som jag har anmält mig till i eftermiddag. Mitt under finalen..

Jaja. Stort grattis till Elina och en varm kram till C!

Bra dag

Igår hade jag ett makalöst möte. Ett sånt där som påminner mig om varför jag valde att hoppa av en välbetald, utvecklande och utmanande ledningsbefattning - för att istället ge mig in i den här ovissa tillvaron som coach och konsult. Det handlar om de där mötena.. Magical moments. Helt obeskrivligt!

Jag är glad att det kom igår, efter lite svajigt humör och tveksamt självförtroende, så behövde jag en kick framåt igen. Tack, du fina kund som gav mig så mycket kraft.

Och nu har jag fått mina fötter fixade av en sån där underbar gammal fotvårdsterapeut. Härliga människa! Härliga fötter!

Och i huvudstaden lyser solen, om än lite blekt.

En bra dag. Jodå.

Måndag Arton

Ny vecka - nya tag.

Nu får det vara slut på koman.. Jag är fortfarande oförklarligt trött, men sover bra och vet inte längre vad jag ska skylla på om det inte helt enkelt är så att jag har någon infektion i kroppen som inte bryter ut. Än.

Helgen på Berget var en bra sådan, trots att jag mest var trött och sov både natt och dag. Typ. Och kantarellerna var redan plockade.. Delvis av mig, sist jag var där. Men säkert av någon annan också. Det blev några stycken att lägga i stekpannan ändå och jag var inte särskilt besviken. Skogspromenaderna är härliga oavsett kantarellfynd eller ej.

Nu ska jag ägna mig åt företagsvård. På flera olika plan.

Puss på er!

Status

Nej, någon vidare värst energi verkar jag inte kunna uppbåda den här veckan heller. Åtminstone inte något jättetempo. Men jag grottar vidare i allt som inte kräver supersocialt agerande. Så nu har jag beställt en ny skrivare (äntligen), en multifunktionsvariant. och så håller jag på med hemsidetexter, slogantävlingen, logotype och annat marknadsföringsarbete. Grundar liksom, även för företaget. Och visst har jag hunnit med några möten också, så helt inaktiv är jag ju inte.

Om två veckor är jag tillbaka i Ludvika. Då som deltagare i en 5-dagars professionell retreat för ledare från Mindfulness Institute i Massaschussetts. Det ser jag fram emot!

Senare under den här dagen drar jag till mitt eget retreat-ställe; Berget. Håll tummarna för att mina kantareller har fått stå orörda!

Grundad..

För närvarande upptas mitt sinne av funderingar kring livet och vägval och annat smått och gott.

Och OS förstås.

Nja, några fler ord hade jag visst inte idag. Återkommer!

Baksmälla?

Jag avslutade förra inlägget med att jag mår bra. Och det gör jag. Men...

Den här veckan har jag känt mig seg och låg. Ungefär som om jag dras med en osedvanligt efterhängsen "hang-over". Förra helgens sockerchock (efter att knappt inte ha ätit socker på fyra månader, så fick jag i mig både godis, kakor och alkohol på samma gång), ledde till 1,5 dygn helt utan sömn. Det kan nog göra vem som helst trött i efterhand. Därtill märker jag ett sötsug som jag inte kännt på länge och är tämligen säker på att tröttheten och baksmällekänslan helt enkelt har att göra med min kropp är i avgiftningsfas.

Fascinerande, onekligen. Och oerhört lärorikt. Om inte annat så har jag nu fått ett kvitto på att min inslagna kostväg är helt rätt. För mig.

Nå. Jag hinner sannolikt återhämta mig någorlunda till nästa stora släktbegivenhet. På lördag ska - det från Kambodja nyss hemkomna - brudparet firas. Det ser jag fram emot!

Ska bara försöka låta bli sockersöta bakverk och andra frestelser.

En annan sak jag ser fram emot, är en mindfulness-retreat om några veckor. Men mer om den en annan dag...

Åter

Åter i stan efter två härliga Berget-veckor och avslutningsvis en mycket trevlig långhelg i Göteborg. Käre bror fyllde 50 år, vilket han gjorde med den äran - och med en trevlig fest! Sänder en varm tanke till mina Göteborgsanförvanter och glädjer mig åt att ha fått umgås med dem några dagar. Umgänget behövde fyllas på, det blir liksom lätt lite halvtomt i mig, när vi nu bor så långt ifrån. Känner mig mycket nöjd med vistelsen - och stan gillar jag ju också..

Semesterkänslan har lagt sig som en härligt avslappnad dimma över mig. Men nu är det meningen att jag ska starta någon form av aktivitet här hemma. Jobba? Jo, snart. Ska bara...

Utan tvekan mår jag bra!