Nu när jag bestämt mig för att lägga Stockholm bakom mig, för att så småningom påbörja något nytt någon annanstans, så blir det uppenbart att jag behöver fokusera på det som är viktigast. Det innebär förstås att avsluta en hel del saker och inte påbörja nya processer som är kopplade till en stadigvarande Stockholms-tillvaro.
Det innebär också att jag inte ska knyta några nya kontakter här i stan. Inte för att jag inte vill, eller för att jag inte kommer att återvända hit (vilket jag kommer att göra - många gånger)- utan för att jag måste hushålla med min energi och därför behöver välja vilka jag träffar och umgås med. Jag värnar om de relationer jag har och vill se till att jag förvaltar (tråkigt ord, men det var det enda jag kom på i sammanhanget) de nätverk, sammanhang, släkt och vänner som redan finns och som har en särskild plats i mitt hjärta.
När man rör sig i nätverkssammanhang som jag gör, både irl och i sociala medier, så dyker det ständigt upp nya möjligheter att träffa nya människor. I nuläget väljer jag alltså att lägga fokus på de kontakter som redan är etablerade.
Om någon nu skulle tycka att det är ett märkligt sätt att förhålla sig till omvärlden, så kan jag passa på att påminna om SvDs utmärkta serie "Inåtvänd" om introverta personer (som inleddes med den här artikeln http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/introverta-far-stimulans-av-tystnad_7451296.svd.
Där kan man finna en del svar till varför jag behöver göra dessa val.
(sedan kan man förstås undra varför jag känner behov av att förklara mig.. hmm.. )