- men ganska stora i orden..
Jösses, vad mycket ljud det finns i världen! Sedan strax före kl nio i morse, så hör jag mina hårstrån skrapa mot öronen, toapappret raspa, kaffet forsa ner i koppen, fingrarna hamra mot tangentbordet, fåglarna sjunga heavy metal utanför fönstret, jeansen skrapa mot låren när jag drar upp dem... För att inte tala om ljudet av en asfaltsborr på kontoret, som visade sig vara en elvisp.. Eller när kollegan åstadkom ett högt rivande ljud och jag var tvungen att vända mig om och fråga; - vad gör du? Hon rev itu ett papper...
Efter en dag på välsignade gamla stanskontoret, så begav jag mig hemåt genom stan. Och blev så trött av alla högljudda människor på gatan, billjud och annat skrammel och oväsen. Hemma åkte hörapparaterna av och jag gick in i tyst vila.
Nog blir det bra. Enligt den audionom som ställde in mackapärerna åt mig, så kan jag förvänta mig några veckors inkörning. Sedan ska jag vara invand vid alla dessa nygamla ljud och ha lärt mig hantera mig själv som hårstråshörande...
Visst är livet ganska spännande ändå.