Det händer ibland att jag hör mer eller mindre nedvärderande kommentarer kring de val jag gjort. Kommentarer i ordalag som jag med ett förstående sinne skulle kunna tolka som avundsjuka. Och det är väl ok. Folk må tycka vad de vill och avund är mänskligt.
Men jag tar mig rätten att reagera.
Så, till dig som anser att du inte har samma förutsättningar som jag - oavsett det handlar om ekonomi, livsfas, karriär, stöd eller vad det nu är som sticker dig i ögonen:
För det första: Är du säker på att det är sant? Är du verkligen säker på att inte du också kan följa ditt hjärtas väg, utifrån din verklighet?
För det andra: Jag har följt min sanning, min passion, min drivkraft.. Har sagt nej och valt bort självklara vägar (även inkomstmöjligheter) traskat nya stigar och har valt ett nedskalat liv på flera plan.
Ja, jag går mina egna vägar och är oerhört tacksam över de dörrar som öppnats för mig. Jag önskar innerligt att alla människor får möjlighet att leva sin sanning. Men jag köper inte nedvärderande kommentarer som "att du har haft det lätt" eller att "det är lätt för dig att säga" och liknande.
Vadå lätt?
Ja, jag ångrar inte en sekund mina val - men vad vet du om vilka offer jag gjort? Eller vilka ansträngningar och strider jag tagit för att nå dit jag är idag? Vad vet du överhuvudtaget om bakgrunden till mina val?
Jag dömer inte dig för de val du gör. Varför dömer du mig?
Eller är det helt enkelt så att kommentarerna är obetänksamma, sådana där grodor som bara hoppar ur munnen utan medvetet mål?