Känslan av att ständigt ligga efter är inte skoj. Men jag har lärt mig att förhålla mig till det. På något sätt.. Skrivbordet är en ständigt ångestframkallande påminnelse om all administration som bara ligger och samlar damm. Och väntar.. Men jag har en förmåga att dels skjuta upp det, dels att veta innerst inne att det ordnar sig.
Andra saker som faktiskt ordnar sig är att jag - peppar peppar - inte verkar ha blivit sjuk igen, trots förkylningskänslan förra helgen. Trött är jag, men känner mig så pass frisk (vågar man uttala sådant i dessa tider?) att jag planerar att börja träna igen så smått.
Se där, nu har jag sagt det. I morgon kanske? We´ll see.. (man ska veta att jag knappt rört mig på två månader.. soffpotatis typ...)
För övrigt bad jag min näringsterapeut att ge mig en "dunderkur" för att återhämta mig och att stärka immunförsvaret inför vinterns prövningar. Och snacka om kur.. Så här mycket örter och vitaminer av olika slag har hon aldrig gett mig sedan jag började konsultera henne för 1,5 år sedan. Jösses. Om allt hjälper som det ska, så är jag en superkvinna om några veckor!