Jag märker en aning stress i mig, att jag liksom "borde" blogga för att det har gått några dagar igen.. Och för att jag skrev sist att jag snart skulle återkomma.
Men nu när jag är på Berget, är ledig och bara ÄR - så har jag helt enkelt ingen lust. Ingen lust att överhuvudtaget sätta på datorn, börja formulera mig, arrangera bilder och gärna vara fyndig kring bilderna. Nej, nu har jag verkligen ingen lust.
Datorn för mig är så förknippad med att jobba, att bara tanken att plocka fram den de här fridfulla dagarna fyller mig med olust. Nu har jag ju ledigt.
Men, eftersom jag inte kom undan lite bankaffärer nu så är i månadsslutet så åkte datorn fram iallafall. Och när jag ändå är uppkopplad så..
Men vad ska jag skriva om? Att det är jätteskönt att vara här? Att det kryllar av kantareller i skogarna? Att vi är duktiga med dagliga långpromenader? Att det är ovanligt gott om mygg? Att det är en makalös upplevelse att yoga utomhus i arla morgonstund?
Nej, det är väl inget att blogga om...
Och så påminner jag mig återigen om att mitt bloggande i första hand är för mig själv; det är ett sätt att uttrycka mig i skrift om sådant som helt enkelt bara dyker upp i huvudet.. Att andra tycker om att läsa vad jag skriver, är självklart jätteroligt - men jag får likväl passa mig för att börja skriva för andra.. Allt som antyder prestation ska nogsamt undvikas i denna blogg.
Därför får mina (om det nu finns några kvar?) läsare helt enkelt stå ut med denna oregelbundna uppdatering. Som bloggare är jag en smula nyckfull..
Pussar till alla som står ut!