Min plats på jorden

Filterlös

Efter en lång period av olika påfrestningar märker jag hur mina filter mot omvärlden sakta pulveriseras och försvinner.. Tar in allt; känslor, tankar, tyckanden, hemskheter, glädjeämnen.. ja allt. Och vet till slut inte vad som är mitt och vad som är andras.

Det är då jag behöver en tyst retreat. Och eftersom det ibland faktiskt tycks som om någon hör bön, så har jag - mot förmodan - fått plats på den sedan länge fullbokade retreaten med Catherine Mc Gee och Janai Postelnik från Gaia House om några veckor.

Till dess tänker jag vara restriktiv mot alltför många ytliga kontakter, vara försiktig och värna om min integritet, hålla låg profil i sociala medier etc.. Istället vill jag fylla tillvaron med djup, värme, vänskap och kärlek. Det som verkligen betyder något.

Självpepp

Läser gamla blogginlägg och tycker att det är synd att jag inte skriver längre. En del inlägg är ju riktigt bra. Peppar mig härmed att komma igång med skrivandet igen.

Bara så ni vet.

Vårkänslor

Still alive

Min man hotar att ta bort bokmärket för den här bloggen.

Och jag tänker; - nej än är jag inte redo att begrava mina bryderier.

Passbryderier..

Råkade kasta ett öga i mitt pass, väl förvissad om att det gäller ytterligare några år.. Och upptäckte att det går ut om en månad. - En månad?! Herregud, ibland tycker jag att jag gör livet lite onödigt spännande.

Och nej, jag vill INTE höra era skräckhistorier om 6 veckors handläggningstid eller liknande. Låt mig få fortsätta vara optimist - mitt plan till Bali lyfter om 2,5 vecka..

Snart snart..

är jag åter. Håll ut, håll ut.

Puss!

Självkänslans dag 26 oktober

Så här skriver initativtagaren Erik Fors Andrée bla om självkänslans dag:Det är enkelt: Du förstärker din självkänsla genom att blogga om dig själv. Och samtidigt hjälper du andra genom att visa hur viktigt självkänsla är. Skriv ett blogginlägg 26 oktober. Enda regeln är att ditt inlägg måste börja med någon av dessa formuleringar:

• Jag är bra för…
• Jag är värdefull…

Gott initiativ tycker jag, så nu passar även jag på att reflektera en stund över vad som är bra med att vara jag. Självklart är jag just nu färgad av att nyss ha tagit avsked av en älskad far, men samtidigt så gör ett dödsfall - en sorg - att livet blir alldeles väldigt mycket tydligare. Och mina brasidor blir både klarare och mer framträdande.

Så här kommer det:

Jag är bra för att jag har förmåga att vara närvarande med vad som än sker. Möter såväl svårigheter som lättheter med närvaro. Jag flyr inte och kan därmed uppleva både glädje och sorg samtidigt. Detta förhållningssätt stärker mig och jag vet att det inspirerar andra människor.

Jag är bra för att jag tror alla människor om gott. Jag drivs av en ljus människosyn vilket jag alltid kommer tillbaka till. Jag försöker hela tiden att se det goda hos andra och dömer inte. Ibland gör jag det ändå, och då försöker jag ändå att se det från olika håll. Jag är bra för att jag är bra på att se olika sidor av ett mynt, jag är diplomatisk och kompromissar gärna.

Jag är bra för att jag är modig och vågar ge mig ut på okända vägar. Jag har intentionen att ständigt utvecklas, lära och växa. Jag är bra för att jag vet att jag hela tiden har nya saker att lära, och att jag alltid kan ändra mig om jag har fel.

Jag är bra för att jag är medveten om att mitt beteende får konsekvenser, och att jag därför bryr mig om miljön, naturen, vad jag äter och är omtänksam mot andra såväl människor i min närmaste omgivning som främmande. Jag vet att jag är värdefull för många människor, inte minst för mina närmaste. Ibland tar jag inte tillräckligt med plats, men dagen till ära så väljer jag att se fördelen med det - jag ger andra utrymme och plats.

Jag är värdefull för min familj, mina närmaste och för mig själv. Jag vet att jag var värdefull för min far när jag vakade vid hans dödsbädd och det är något jag alltid kommer att bära med mig.

Hur är det för dig?